Alliansens kvinnoförbunds seminarie: jämställt arbetsliv – hur når vi dit?

on .

Tisdagen den 14 maj ordnade Alliansens kvinnoförbund, Q4 seminariet Jämställt arbetsliv – hur når vi dit? i Riksdagen.

Medverkade gjorde:

Camilla Wagner (moderator) Journalist och författare

Maria Hemström Hemmingsson, för Delegationen jämställdhet i arbetslivet

Miriam Nordfors, Jämställdhetsministerns stab

Eva Nordmark, Ordförande TCO

Carina Lindfelt, Avdelningschef Svenskt Näringsliv

Anki Elken, Proffice /Ledamot JA-delegationen

Bakgrunden är att under våren har Alliansen kvinnoförbund träffat företrädare från fackförbund, arbetsgivarsidan, näringslivet, barn – och familjeterapi och kvinnors media för att konstruktivt hitta fler konkreta lösningar för ett jämställt arbetsliv. Utifrån dessa möten har vi nu enats om ett antal förslag:

1. Heltid som norm. Deltid som möjlighet.

Kommuner, landsting och regioner ska organiseras så att fler kvinnor ges möjlighet att arbeta heltid. Det innebär större krav på schemaläggningen samt att så kallade ”delade turer” inte accepteras – om de inte är önskade.

2. Tydliggör fördelarna med jämställt uttag av föräldraförsäkringen och delat ansvar för familj och hem.

Ge Försäkringskassan i uppdrag att informera om fördelarna med jämställt uttag och delat föräldraansvar. De ska även tillhandahålla verktyg som illustrerar konsekvenserna av deltidsarbete, inklusive pensioner. Därtill bör fakta om alla fördelar med ett jämställt föräldrauttag spridas.

3. Årliga lönekartläggningar.

Återinför årliga lönekartläggningar, med könsuppdelad statistik som inkluderar lönespridningen mellan män och kvinnor för företag med fler än 10 anställda. Krav på öppna redovisningar.

4.Utveckla välfärden och öka kvinnors möjligheter till företagande genom att tillåta vinst.

I välfärden jobbar en stor del kvinnor. På senare år har många av dem startat och utvecklat välfärdsföretag – vilket utvecklar kvinnorna, välfärden och ger mer makt till brukarna. Välfärden ska kunna utvecklas genom vinst i företagen, inte bara för de som bygger sjukhusen, utan även för de som jobbar på sjukhusen. Räntesnurror ska dock begränsas för samtliga bolag. Pengar intjänade i Sverige ska beskattas i Sverige.

5. Transparens i bolagens årsrapporter med könsuppdelad statistik.

Näringslivet ska arbeta med offentliga och mätbara mål avseende representation på ledande poster. Årsredovisningar ska inkludera könsuppdelad statistik. Även titlar, lönespridning, valberedningars sammansättning och rekryteringsmetoder ska redovisas. De offentligt ägda verksamheterna ska ta ett särskilt ansvar genom att vara förebilder.

6. Genusperspektiv i undervisningen från förskola till högskola och universitet.

Genuspedagogik, jämställdhet och mångfald ska vara en obligatorisk del av all undervisning. Dessutom ska utbildning i jämställdhet, inklusive privatekonomi med genusperspektiv utgöra en obligatorisk kurs inom ämnet samhällsvetenskap i skolan.

7. Krav på analys av våra offentliga resurser ur ett jämställdhetsperspektiv (gender budgeting) inom offentlig förvaltning.

Beslutsfattare ska göra demokratiskt rättvisa fördelningar av gemensamma resurser. Exempel: Kommunerna har ansvar för en rättvis fördelning av resurser till tjej- och pojkidrotter, eller att en bostadslös pappa har samma möjligheter att umgås med sina barn som en bostadslös mamma. Sveriges Kommuner & Landstings arbete med jämställdhetsintegrering bör därför fortsätta tills vi ser tydliga förbättringar.

8. Främja kvinnors långsiktiga företagande, öka tillgång till riskkapital och inför ett mer systematiskt arbete för entreprenörskap inom utbildningssystemet.

Kvinnors företagandestatus måste höjas, det är här fler jobb och tillväxt skapas. Fler regelförenklingar och stöd, inte bara för uppstart, utan också för växande företag, samt riskkapital för investeringar behövs. Därtill bör entreprenörskap ingå i hela utbildningssystemet.

Jämställdheten i Sverige år 2013

•  Under ett yrkesliv tjänar genomsnittsmannen 3,600,000 mer än en kvinna i Sverige.

•  Kvinnor utbildar sig mer, men tjänar 85:70 för varje 100-lapp män tjänar.

•  Kvinnor tar ut 76 % av föräldraledigheten.

•  Kvinnor utför obetalt arbete i hemmet i 7 veckor/år mer än männen.

•  Efter första barnets födelse dubbleras kvinnors sjukskrivningar – i 15 år framåt.

•  Kvinnor utgör endast ¼ av Sveriges företagare, sämre än övriga Europa.

•  Svenska börsstyrelser har 12 % kvinnor och 88 % män.

•  50% av kvinnor i Sverige får garantipension = 5,000-8,000/månad efter skatt.

Träning ger friskare kvinnor

on .

Kvinnor är mer sjukskrivna än män i samtliga yrkesgrupper och kvinnor anmäler flest arbetsskador. Vård- och omsorgspersonal är totalt den yrkesgrupp med näst högst antal ersatta sjukdagar.

Trots alla dessa fakta och alla kostnader som sjukfrånvaron medför så görs det alldeles för lite för att förbättra kvinnors hälsa och villkor på arbetsmarknaden. Därför tar vi Moderatkvinnor strid för att personal inom vård och omsorg ska få rätt till träning på arbetstid.

Vård- och omsorgspersonal har mycket gemensamt med exempelvis poliser, brandmän och officerare. Inom dessa yrkesgrupper återfinns oregelbundna arbetstider, perioder av såväl psykisk och fysisk stress, inslag av fysiskt tungt arbete samt att man till stor del inte kan påverka innehållet i arbetet.

Men det finns också skillnader.

En är att poliserna, brandmännen och militärerna får träna på arbetstid – men vård- och omsorgspersonalen får det endast om de har en arbetsgivare som förstått vinsterna av detta, för alla parter.

Moderatkvinnorna anser att det är både orättvist och ekonomiskt slöseri att arbetsgivare inte arbetar mer förebyggande för en minskad sjukfrånvaro och ett personligt lidande.

Det är sedan tidigare väl känt att regelbunden fysisk aktivitet förebygger belastningsskador, minskar stressymptom och motverkar nedstämdhet. Trots det så används inte träning på arbetstid som verktyg för att minska sjukfrånvaron och arbetsrelaterade skador i någon större utsträckning. Låt oss nu vända den trenden genom att låta all personal som arbetar inom vård- och omsorg regelbundet få träna på arbetstid.

Saila Quicklund, ordförande