Träning ger friskare kvinnor

on .

Kvinnor är mer sjukskrivna än män i samtliga yrkesgrupper och kvinnor anmäler flest arbetsskador. Vård- och omsorgspersonal är totalt den yrkesgrupp med näst högst antal ersatta sjukdagar.

Trots alla dessa fakta och alla kostnader som sjukfrånvaron medför så görs det alldeles för lite för att förbättra kvinnors hälsa och villkor på arbetsmarknaden. Därför tar vi Moderatkvinnor strid för att personal inom vård och omsorg ska få rätt till träning på arbetstid.

Vård- och omsorgspersonal har mycket gemensamt med exempelvis poliser, brandmän och officerare. Inom dessa yrkesgrupper återfinns oregelbundna arbetstider, perioder av såväl psykisk och fysisk stress, inslag av fysiskt tungt arbete samt att man till stor del inte kan påverka innehållet i arbetet.

Men det finns också skillnader.

En är att poliserna, brandmännen och militärerna får träna på arbetstid – men vård- och omsorgspersonalen får det endast om de har en arbetsgivare som förstått vinsterna av detta, för alla parter.

Moderatkvinnorna anser att det är både orättvist och ekonomiskt slöseri att arbetsgivare inte arbetar mer förebyggande för en minskad sjukfrånvaro och ett personligt lidande.

Det är sedan tidigare väl känt att regelbunden fysisk aktivitet förebygger belastningsskador, minskar stressymptom och motverkar nedstämdhet. Trots det så används inte träning på arbetstid som verktyg för att minska sjukfrånvaron och arbetsrelaterade skador i någon större utsträckning. Låt oss nu vända den trenden genom att låta all personal som arbetar inom vård- och omsorg regelbundet få träna på arbetstid.

Saila Quicklund, ordförande

Regeringen satsar på sjuksköterskor!

on .

Vi moderatkvinnor ser mycket positivt på regeringens förstärkning av antalet högskoleplatser för sjuksköterskor. En utökning på utbildningsplatserna ger nu bättre förutsättningar för dessa viktiga yrkeskategorier för framtiden. Lägg därtill ökningen av antalet platser inom kommunal yrkesinriktad vuxenutbildning (yrkesvux) som nu också tillsätts. Dessa satsningar är lovvärda och kommer att ge positiva effekter i framtiden.

På vår önskelista för en framtida god hälso- och sjukvård står exempelvis att kommuner och landsting offensivt ska arbeta med rekryteringsinsatser så att fler ska finna det attraktivt att både utbilda sig och ansöka om en anställning inom vårdsektorn. Rekryteringsinsatserna bör även inrikta sig till att försöka få fler män till att vilja närma sig vårdyrket. Idag är övervikten av kvinnor påtaglig och moderatkvinnorna ser gärna en jämnare fördelning av kvinnor och män inom denna bransch. Vi vill även se satsningar där undersköterskor ges möjlighet att fördjupa sig inom specialområden.

Till skillnad mot S-kvinnorna och (S) som nyligen tog beslut om att begränsa kvinnors företagande och kvinnors vinstutdelning inom branscher som vård, skola och omsorg, så verkar vi moderatkvinnor för att fler kvinnor ska kunna starta och driva företag inom alla branscher. 80 % av de nybildade LOV (lagen om valfrihet) företagen ägs eller drivs av en kvinna. Detta vill (S) nu rasera! Valfriheten, tillgängligheten och den enskildes rätt till ett eget val ska nu enligt (S) sättas ur spel. Företagandet inom välfärdssektorn gynnar kvinnors karriärvägar och utvecklingsmöjligheter. Lägg därtill att personalen nu äntligen får chansen att påverka sina arbetsvillkor och löner. För såväl offentliga som privata utförare ska kvaliteten alltid komma i första hand, ingenting annat är acceptabelt. Människor har nu vant sig att ha valmöjligheter och enligt “Jobb barometern” uppger 92 % att de vill kunna välja utförare inom vården. Varför lyssnar inte (S) på dessa? Vi kan konstatera att skiljelinjerna mellan S-kvinnorna och moderatkvinnorna är uppenbara.

Saila Quicklund Moderatkvinnornas ordförande