S

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Sjukförsäkringen

 

Sjukskrivningarna ökar återigen. Utvecklingen drivs till stor del av ökande psykiska diagnoser och vi ser fortfarande stora skillnader i sjukfrånvaron mellan män och kvinnor.

Den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Den som har arbetsförmåga ska få stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete. Detta är utgångspunkten för oss i sjukförsäkringen. 

 

Under lång tid och stärkt av Alliansens sjukförsäkringsreformer sjönk ohälsotalet kraftigt, och trenden mot ett allt bredare utanförskap kunde brytas. Det var bra och nödvändigt av flera skäl, i synnerhet för att inte fler sjukskrivna skulle slås ut från arbetsmarknaden via förtidspensionering. Men reformerna bidrog också till en bättre offentlig ekonomi och byggde upp viktiga buffertar som rustade Sverige inför finanskrisen.

Vi är oroade för att regeringen håller på att tappa kontrollen över sjukskrivningarna. När Alliansen lämnade regeringsmakten 2014 var 230 000 färre personer sjukfrånvarande än 2006. En genomsnittlig person i arbetsför ålder var borta från arbetet på grund av sjukdom i genomsnitt 13 färre dagar per år jämfört med 2006. Alla dessa framsteg håller nu på att raderas ut av regeringens politik.

Vi genomförde en sjukförsäkringsreform som aktivt strävade efter att hjälpa människor tillbaka till arbete. Den som var sjuk eller skadad och inte kunde arbeta skulle ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Den som hade arbetsförmåga skulle få stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete.

Att avskaffa den bortre tidsgränsen är en mycket riskabel väg att gå. Först och främst drabbas de sjukskrivna som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden för gott. Skulle utanförskapet återigen öka kraftigt riskerar dessutom de ökade kostnaderna som följer i dess spår att äta upp resurser som skulle behövas till annat.

Missköter man sjukförsäkringssystemet kan man välta ett helt lands ekonomi. Försäkringskassan har beräknat att kostnaderna för sjukpenningen kommer att öka från lite drygt 27,5 miljarder 2014 till nästan 40 miljarder 2018. Att i detta läge välja, som regeringen gör, att driva en politik som man vet kommer att öka sjukskrivningarna är oansvarigt. Att göra det vid en tidpunkt när kostnaderna redan skenar är att riskera att undergräva statens ekonomi. Välskötta välfärdssystem uppmuntrar till arbete, sparande och dynamik. Misskötta urholkar tvärtom Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.

 

Försäkringskassans arbete har, tillsammans med de striktare reglerna för beviljande av förtidspension och tydliga tidsgränser i sjukförsäkringen, varit avgörande för att få ned nivåerna på sjukfrånvaron till en betydligt rimligare nivå. Men Försäkringskassans roll och uppdrag bör ytterligare förtydligas och förstärkas.

  • Vi vill att ett siffersatt mål för sjukpenningtalet och ohälsotalet bör införas i Sverige och att berörda myndigheter för att uppnå målet bör definieras.
  • Försäkringskassan bör få ett särskilt uppdrag att öka och förbättra den uppföljning och de kontroller som ska ske vid de uppsatta tidsgränserna, särskilt vid 90 och 180 dagar.
  • Hälso- och sjukvården har en central roll för att bryta långvarig sjukfrånvaro, men samspelet med sjukförsäkringen behöver förtydligas och förstärkas. Den grundläggande brist på samverkan som följer av att sjukvården och sjukförsäkringen finansiellt och organisatoriskt inte har några starka gemensamma intressen och mål, måste balanseras bättre än idag.
  • Hälso- och sjukvården ska redan i dag ge stöd till sjukskrivna som behöver hjälp för att återgå i arbete eller studier, men detta uppdrag behöver förstärkas. I hälso- och sjukvårdspolitiken och de försäkringsmedicinska riktlinjerna, men också i forskning och tillsyn, bör återgång i arbete ingå som en parameter för framgång. Hälso- och sjukvårdens ansvar för att aktivt bidra till sjukskrivnas återgång i arbete bör förtydligas.
  • Moderaterna föreslår att hälso- och sjukvårdslagen, i linje med den parlamentariska socialförsäkringsutredningens förslag, ska innefatta krav på behandlings- och rehabiliteringsplanering för att återgå i arbete och krav på samverkan med arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 

 

 

Skola och utbildning

 

Sverige ska vara ett land som byggs med, och konkurrerar med, kunskap. Inget är så viktigt för en människas livschanser som att få en bra utbildning. Inget är så viktigt för ett lands utveckling som att rusta sina medborgare med kunskaper. 

 

Svensk skola ska därför präglas av kunskap, trygghet och framtidstro och lägga grunden för vidare studier och jobb.

Resultaten i skolan har sjunkit under lång tid, alltför få väljer att studera till lärare och fler nyanlända elever ställer nya krav på skolan.

Vi har förnyat vår skolpolitik för att ytterligare stärka skolans fokus på kunskap och se till att den står rustad för ett samhälle som förändras. Våra förslag för en modern kunskapsskola ska säkerställa att alla skolor är bra skolor och att alla elever får den hjälp och det stöd som krävs för att nå kunskapsmålen. Moderaterna ska vara Sveriges ledande skolparti.

På partistämman 2015 startade Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra det så kallade ”Skolinitiativet” som hon själv kommer att leda. Skolinitiativet ska samla kunskap och erfarenheter från ledande skolexperter och skolforskare för att hitta fler lösningar på hur skolan kan förbättras.

Vi vill:

  • Införa allmän förskola från två års ålder i stället för dagens tre år.
  • Ge staten ett större ansvar för skolor som dras med fallande kunskapsresultat år efter år.
  • Att Skolverket med skräddarsydda åtgärdsprogram, så kallade kunskapskontrakt, ska hjälpa skolor med stora utmaningar.
  • Att staten ytterst ska kunna ta över skolor som inte fungerar och stänga skolor som inte förbättras.
  • Modernisera lärarutbildningen och ge alla lärare kompetens i specialpedagogik och Svenska som andraspråk.
  • Satsa på fler karriärtjänster för lärare, speciellt i utanförskapsområden.
  • Ge nyanlända elever intensivundervisning i Svenska redan under tiden på asylboende.
  • Införa en extra timme matematik i veckan på högstadiet.
  • Genomföra ett kompetenslyft för att förebygga hot, våld och kränkande behandling i skolan

 

Social trygghet

 

Socialpolitiken utgör en central del i samhällets skyddsnät för att ge trygghet och stöd till de människor som av olika anledningar hamnat i en situation de inte klarar av utan hjälp. Vår socialpolitik syftar till att hjälpa de människor som behöver det, samtidigt som de sociala trygghetssystemen ska uppmuntra människor att utifrån sina egna förutsättningar bryta utanförskap och bidragsberoende.

 

Alla människor har ett ansvar för sitt eget liv. Men ibland, av olika skäl, klarar man sig inte ensam eller orkar inte ta ansvar för sina närmaste. Då behövs ett skyddsnät som ger trygghet men också ger stöd för att kunna ta sig ur utanförskapet.

När det gäller barn som far illa måste extra höga krav ställas på samhällets insatser. Socialtjänstens arbete med utsatta barn ska präglas av hög kompetens och kvalitet för att snabbt och effektivt kunna ta hand om de barn som av olika anledningar behöver trygghet, skydd och stöd.

När det gäller människor som fastnat i missbruk måste samhället arbeta aktivt på flera fronter. Det viktigaste är det förebyggande arbetet som syftar till att minska tillgången på droger och fånga upp de personer som är på väg in i ett missbruk.

Vi vill se en översyn av socialtjänstlagen i syfte att modernisera och tydliggöra dagens regelverk så att det blir mer lättförståeligt och överskådligt. Vi vill särskilt uppmärksamma och se över socialtjänstens roll för barn som växer upp i utsatta miljöer. Ett tydligt fokus bör läggas på att alla barn måste klara skolan. Goda skolresultat är ett skydd för barn i socialt utsatta miljöer och en starkt bidragande faktor till att klara sig väl i framtiden, trots en tuff start i livet.